150 år av engagemang

Svenska kyrkan har sedan 1874 varit djupt engagerad i internationellt arbete.  Eldsjälar från Svenska kyrkan har bland annat byggt sjukhus i Sydafrika och skolor i Indien. Svenska kyrkan har även varit aktiv i kampen för mänskliga rättigheter, som i motståndet mot apartheid. Lutherhjälpen, som bildades efter andra världskriget, lade grunden för dagens uthålliga biståndsarbete. En stor del av denna rika historia finns bevarad i kyrkans arkiv, med dokument, brev och fotografier.

Tillsammans ska vi nu ut på en tidsresa som sträcker sig över 150 år.

I slutet av 1800-talet bildades många missionssällskap i Europa, och den 3 november 1874 grundades Svenska kyrkans mission. Missionen drevs av den stora folkväckelsen i Europa och förbättrade kommunikationer som ångfartyg, tåg och Suezkanalen, vilket förkortade restiden till Asien och Afrika. Ett nytt och holistiskt sätt att se på männsikan kallades för "den trebenta grytan", och det handlade om att bygga kyrkor, skolor och sjukhus. Detta arbete syftade till att inte bara predika evangeliet, utan också att praktiskt stödja människor – en tidig form av det vi idag kallar mänskliga rättigheter.

Hedvig Posse kom till Sydafrika som missionär 1887 och arbetade på Oscarsbergs missionsstation. Hon grundade Svenska kyrkans första sjukhus i Dundee Coalfields 1896. Samtidigt begav sig Fredrik Kugelberg, utbildad läkare från Karolinska institutet, till Indien där han etablerade ett sjukhus i Tirupattur tillsammans med Svenska kyrkans mission. Regionen var hårt drabbad av sjukdomar som malaria och tuberkulos, och sjukhuset blev snart en viktig institution för vård och utbildning. Detta arbete för jämställd vård har fortsatt, och sjukhuset i Tirupattur används än idag.

År 1949 stod flygplanet Ansgar klart för start från Bromma flygplats, med Carl Gustaf von Rosen som kapten. Hundratals människor samlades för att följa missionärerna. Flygplanet användes ursprungligen för att rädda norska missionärer fast på Madagaskar efter andra världskriget, eftersom kustvattnen var minerade och farliga. Ansgar hjälpte många missionärer att återvända hem under flera år. Samtidigt började kyrkor samarbeta och forma internationella organisationer som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet, med Svenska kyrkan som en del av arbetet.

Fastebössan har använts sedan tidigt 1960-tal när Lutherhjälpen startade sina fasteaktioner. Insamlingar började dock långt tidigare, och den första dokumenterade gåvan fick Svenska kyrkans mission redan den 12 november 1874. 1965 blev fasteaktionen en nationell kampanj, och 1992 nådde Lutherhjälpen sitt insamlingsrekord på 164 miljoner kronor, vilket motsvarar över 300 miljoner kronor idag. Insamlingen har varit avgörande för Svenska kyrkans arbete, och än idag används både fysiska och digitala fastebössor.

I Uppsala domkyrka instiftades ljusbäraren av Martin Lönnebo under en stor ekumenisk konferens 1968, en tid präglad av global turbulens. Martin Luther King skulle ha deltagit men mördades kort innan konferensen, vilket påverkade stämningen. Nästan 7 000 människor deltog i en marsch från Centralstationen till Sergels torg för en friluftsgudstjänst.

Under samma tid arbetade Lutherhjälpen aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, särskilt genom att bekämpa apartheid i Sydafrika och samarbeta med internationella organisationer för ekonomiska sanktioner. Detta arbete har fortsatt, och behovet att skydda demokratiska rättigheter är lika viktigt idag

Klimaträttvisa är ett relativt nytt begrepp, men klimatförändringarnas konsekvenser har varit kända länge. Sverige genomled en svältkatastrof på 1800-talet på grund av en hård vinter och torr sommar, och svenskar fick då bistånd från utlandet. Hundra år senare bistod Lutherhjälpen under hungersnöden i Biafra, som blev känd globalt genom TV-bilder på svältande barn. I dag, i skuggan av krig och klimatkatastrofer, är det viktigare än någonsin att arbeta för en trygg och hållbar försörjning för alla.