"Det här är min passion - att undervisa elever med särskilda behov!"

Erickson har varit speciallärare i Dadaab i två år. Hans elever har olika intellektuella och fysiska funktionshinder. Det kan tillexempel vara Cerebral pares, Down Syndrom, syn- eller hörselskador.  

När Erickson växte upp såg han att barn med funktionshinder gömdes undan. De fick inte undervisning och de fick inte gå i skolan. Det var en av anledningarna till att han valde att bli speciallärare.  

Erikson valde att arbeta i Dadaab för att utmana sig själv och få möjlighet att utvecklas som lärare.  

Innan en elev hamnar i Eriksons klass så görs en utredning på rehabiliteringscentret där man tar reda på elevens styrkor och svagheter. Varje elev får en personlig utvecklingsplan som Erikson sedan kan utgå ifrån i undervisningen.  

En del av Eriksons elever är vuxna som inte tidigare fått gå i skolan.  

-- Det som ger mig glädje som lärare är när jag ser en elevs utveckling. Ett barn kan komma hit till min klass helt utan att kunna prata alls. De bara tittar. Men med hjälp av träning kan de nu säga ”Hello, how are you? I am fine”. Det öppnar för nya möjligheter.  

De här barnen har tidigare varit gömda. Familjerna har fått höra att de har en förbannelse över sig och att de har gjort något fel för att få dessa barn. Genom att skapa medvetenhet om vad funktionshinder är, har vi kunnat minska skammen runt dessa barn. Nu kommer föräldrarna hit med sina barn varje dag och de känner sig stolta över att också deras barn får gå i skolan. Genom att erkänna dessa barns rättigheter förändras också familjen och samhället.  

Erikson arbetar också med att träna de andra lärarna på skolan, de som inte är speciallärare. Det gagnar även barn som inte har synliga eller svåra funktionshinder, till exempel de som har dyslexi eller koncentrationssvårigheter.