"Jag vill ha ett fredligt och rättvist samhälle"

Han är en sann förändringskraft i både sitt och andras liv. Efter en tuff uppväxt i flyktingläger och många svåra förluster leder han idag projekt för fred och jämställdhet.Tillsammans med Loparimoi verkar Act Svenska kyrkan för ett fredligt och rättvist Sydsudan.

90 procent av kvinnorna i Sydsudan är analfabeter precis som 75 procent av männen. Traditionella, destruktiva könsroller styr både kvinnor och män och leder till stor skada för hela samhället.

I de områden där Loparimoi arbetar är barnäktenskap mycket vanligt. Barn, så unga som 14 år, ibland yngre, gifts bort mot sin vilja. De negativa effekterna blir långtgående för flickorna, inte sällan livsfarliga.

-Antalet flickor som dör under förlossningar är stort. Deras kroppar är för små och klarar inte av att föda ett barn. De är heller inte emotionellt redo att ta hand om ett barn och många sörjer att de inte får fortsätta gå i skolan.

Hör vår Changemaker Loparimoi berätta om arbetet mot barnäktenskap 

När kvinnor och flickor inte får bestämma över sin egen kropp och sina liv kommer barn fortsätta födas av barn och tvingas växa upp med unga, olyckliga och kanske våldsamma familjer i ett samhälle som är präglat av konflikt och fattigdom. Det ger inte en trygg befolkning, det ger inte förutsättningar för minskat våld.

-Jag älskar att arbeta med människorna i mina områden ute på landsbygden men att arbeta i konfliktdrabbade områden är utmanande. Att försöka prata om allas lika värde och om mänskliga rättigheter är riktigt svårt och att utbilda om de skadliga och farliga effekterna av genusrelaterat våld var som att bestiga ett brant berg. Men hur svårt det än må vara så är det värt det, förklarar Loparimoi.

De har absolut ingen tillgång till sina mänskliga rättigheter. De är mannens ägodel och kapital, precis som kor och getter. En flicka eller kvinna kan bli överfallen var som helst och det är hon som blir anklagad om hon utsätts för övergrepp.

Loparimoi berättar också om hur många kvinnor och barn utsätts för sexuellt våld av exempelvis närstående släktingar som de sökt skydd hos och om hur några av de till sist inte ser någon väg ut.

-Barn som utsätts eller bevittnar våld i hemmet lider både fysiskt, känslomässigt och psykologiskt och får ofta mycket svårt att exempelvis klara sin skolgång.

De kan i sin tur utveckla ett aggressivt beteende och ibland leder det till självmord. Vi har fall där mamman i en familj misshandlats så mycket att hon till sist dödade både sina barn och sig själv.

Många vuxna är också rädda och skärrade när de kommer fram. De bär på fruktansvärda upplevelser och berättelser. Det händer att de får vänta så länge på hjälp vid gränserna att barn dör av vatten-, mat- och sjukvårdbrist. Loparimoi delar deras erfarenheter. Han vet hur det var att fly som liten. Idag vid 32-årsålder är han själv pappa till sju barn. Fem av dem är fosterbarn som saknar sina egna föräldrar.

Act Svenska kyrkan driver också fosterfamiljsprogram i de humanitära läger där vi arbetar. Ensamkommande barn får nya familjer om föräldrar, äldre syskon eller andra släktingar inte kan hittas.

För både barnens, kvinnornas och männens skull vill Loparimoi förändra landets framtid.

Act Svenska kyrkan delar Loparimois oro och vi är partner till den Sydsudanesiska organisation där Loparimoi arbetar.

-Vi når en jättestor befolkning som har många olika behov. Det är en enorm utmaning att försöka möta allihop eftersom behoven kan skilja sig så mycket mellan olika grupper och områden. Det handlar om matsäkerhet, jordbruksstöd, fredsarbete, yrkesutbildning för flickor som slutat skolan eller hjälp att komma tillbaka till skolan, mensskydd och mycket mer.

-Just nu finns en önskan från människorna i exempelvis områden som Lotak, att vi ska bygga en internatskola som ska föra samman unga från stridande befolkningsgrupper vilket kan minska antalet konflikter, upprustning och boskapsstölder.

Loparimoi är ödmjuk inför svårigheterna i sitt arbete men han ser också många viktiga resultat.

-Genom utbildning om fredsarbete, möten och workshops både inom och mellan grupper om försoningsprocesser, fortsatt arbete med att väcka medvetenhet och kunskap om genusrättvisa och jämställdhet, om farorna med könsrelaterat våld, har sammandrabbningar minskat i våra områden. Förutom en uppgång nu under pandemin då våld i hemmen kraftigt ökade igen.

-Genom att utbilda jordbrukare i matsäkerhet och näringslära har en del av skördarna ökat och fler olika grödor sås. Avkastningen från försäljning har också till viss del ökat. Människor får det lite bättre än innan. Undernäringen av barnen just här har minskat men den torraste perioden från maj till juli är fortfarande en väldig risk.