"Jag vill ha ett fredligt och rättvist samhälle"

Loparimoi Peter Mourice

Changemaker Sydsudan

För fred och rättvisa

Han är en sann förändringskraft i både sitt och andras liv. Efter en tuff uppväxt i flyktingläger och många svåra förluster leder han idag projekt för fred och jämställdhet.Tillsammans med Loparimoi verkar Act Svenska kyrkan för ett fredligt och rättvist Sydsudan.

jag vill att människor ska kunna försörja sig själva, att kvinnor och barn ska vara fria och trygga
Loparimoi

Flydde för trygghet och utbildning

Som 10-åring flydde han sitt land för att få trygghet och utbildning. Han tvingades bevittna hur hans vänner mördades och hans egen pappa dog. Tillsammans med andra barn vandrade han flera dagar över gränsen till grannlandet Uganda och fick hjälp av FN:s flyktingmottagande. Även där, under tiden i flyktinglägret, dödades flera av hans vänner av the Lord's Resistens Army och befolkningen jagades av Joseph Konys trupper. Men Loparimoi Peter Mourice är en ”Changemaker” i ordets sanna bemärkelse. Idag har han en högskoleutbildning och lever och verkar i Sydsudan. Det Loparimoi bevittnat har fått honom att brinna särskilt starkt för kvinnors och barns situation.

-Jag vill ha ett fredligt och rättvist samhälle, jag vill att människor ska kunna försörja sig själva, att kvinnor och barn ska vara fria och trygga att röra sig var de vill och jag vill att människor ska förstå att vi måste sluta bruka naturen på ett ohållbart sätt. När vi skadar och utnyttjar Moder jord idag, kommer vi själva att få lida imorgon.

Loparimoi är idag projektledare för arbete med genusrättvisa och fredsbyggande som sker tillsammans med Act Svenska kyrkan.

 

attitydförändring

Som att bestiga ett berg

Människor i Sydsudan lider idag under flera enorma och akuta utmaningar. Landet blev självständigt 2011 men 2013 bröt inbördeskriget ut. Det finns ett påskrivet fredsavtal men implementeringen går alldeles för långsamt. Våld och stridigheter mellan olika etniska grupper fortsätter och kriminaliteten ökar, klimatförändringar orsakar både omfattande översvämningar och enorm torka, mat- och vattenbrist för både människor och boskap. Bönder och boskapsskötare kan inte odla och djuren dör. En svag och förstörd infrastruktur försvårar transport av mat och andra varor till svältdrabbade områden. Otryggheten och pandemin isolerar och leder till att allt fler barn blir utan skolgång.

90 procent av kvinnorna i Sydsudan är analfabeter precis som 75 procent av männen. Traditionella, destruktiva könsroller styr både kvinnor och män och leder till stor skada för hela samhället.

Barnäktenskap är vanliga och livsfarliga

I de områden där Loparimoi arbetar är barnäktenskap mycket vanligt. Barn, så unga som 14 år, ibland yngre, gifts bort mot sin vilja. De negativa effekterna blir långtgående för flickorna. Inte sällan livsfarliga.

-Antalet flickor som dör under förlossningar är stort. Deras kroppar är för små och klarar inte att föda ett barn. De är heller inte emotionellt redo att ta hand om ett barn och många sörjer att de inte får fortsätta gå i skolan.

-Antalet flickor som dör under förlossningar är stort. Deras kroppar är för små och klarar inte att föda ett barn.
Loparimoi
Foto
I humanitära insatser arbetar Act Svenska kyrkan med ”Barnvänliga platser”. De fungerar som en förskola/fritids där barnen får leka under trygga och ordnade förhållanden. Många barn har svåra upplevelser i bagaget. Foto: Magnus Aronson/IKON

När kvinnor och flickor inte får bestämma över sin egen kropp och sina liv kommer barn fortsätta födas av barn och tvingas växa upp med unga, olyckliga och kanske våldsamma familjer i ett samhälle som är präglat av konflikt och fattigdom. Det ger inte en trygg befolkning, det ger inte förutsättningar för minskat våld.

Men hur svårt det än må vara så är det värt det
Loparimoi

-Jag älskar att arbeta med människorna i mina områden ute på landsbygden men att arbeta i konfliktdrabbade områden är utmanande. Att försöka prata om allas lika värde och om mänskliga rättigheter är riktigt svårt och att utbilda om de skadliga och farliga effekterna av genusrelaterat våld var som att bestiga ett brant berg. Men hur svårt det än må vara så är det värt det, förklarar Loparimoi.

Pojkar fostras till våld

Ett svek mot både pojkar och flickor

I Sydsudan är mäns våld mot kvinnor i hemmen väldigt vanligt. Enligt undersökningar är det så pass normaliserat att en majoritet av befolkningen anser att en man när som helst ska slå sin kvinna för att korrigera hennes beteende. Våldet drabbar naturligtvis också barnen, både på grund av mammornas mentala och fysiska stress och på grund av att papporna efterföljer destruktiva normer om vad manlighet är.

-I Sydsudan är egoism, dominans och aggressivitet en vanlig uppfattning om vad manlighet innebär. Pojkar är fostrade till att tro att de här värdena ska forma deras personlighet och att det de vill ha kan uppnås med våld eller tvång.

Loparimoi ser hur det här också är ett svek mot pojkars liv men framför allt vet han hur de påverkar flickor.

Flickor och kvinnor här, särskilt ute på landsbygden, ses inte som människor.
Loparimoi
Loparimoi vet hur det är att leva som barn på flykt. Flickan på bilden behöver vara anonym. Foto: Paul Jeffrey/IKON

Flickor är mannens källa till inkomst och försörjning

De har absolut ingen tillgång till sina mänskliga rättigheter. De är mannens ägodel och kapital, precis som kor och getter. En flicka eller kvinna kan bli överfallen var som helst och det är hon som blir anklagad om hon utsätts för övergrepp.

Loparimoi berättar också om hur många kvinnor och barn utsätts för sexuellt våld av exempelvis närstående släktingar som de sökt skydd hos och om hur några av de till sist inte ser någon väg ut.

-Barn som utsätts eller bevittnar våld i hemmet lider både fysiskt, känslomässigt och psykologiskt och får ofta mycket svårt att exempelvis klara sin skolgång.

De kan i sin tur utveckla ett aggressivt beteende och ibland leder det till självmord. Vi har fall där mamman i en familj misshandlats så mycket att hon till sist dödade både sina barn och sig själv.

Ett nytt hem för de ensamma

Det Loparimoi berättar om är exempel på kvinnor som blivit berövade sitt hopp och som inte vill lämna barnen ensamma i en våldsam otrygghet. Men många tvingas göra just det. I konflikterna som oavbrutet pågår flyr en ständig ström av människor till flyktingläger inom eller utanför landets gränser. Vid gränserna är situationen många gånger kaosartad och det är vanligt att familjemedlemmar skiljs från varandra där eller under flykten. Ibland tvingas föräldrar skicka iväg barnen ensamma om de själva inte klarar den långa vandringen. Ett stort antal barn kommer ensamma varje år till gränserna. Barn så små som bara tre år kommer ensamma eller med annan släkting eller vuxen till flyktinglägren.

barn får nya familjer

Många vuxna är också rädda och skärrade när de kommer fram. De bär på fruktansvärda upplevelser och berättelser. Det händer att de får vänta så länge på hjälp vid gränserna att barn dör av vatten-, mat- och sjukvårdbrist. Loparimoi delar deras erfarenheter. Han vet hur det var att fly som liten. Idag vid 32-årsålder är han själv pappa till sju barn. Fem av dem är fosterbarn som saknar sina egna föräldrar.

Act Svenska kyrkan driver också fosterfamiljsprogram i de humanitära läger där vi arbetar. Ensamkommande barn får nya familjer om föräldrar, äldre syskon eller andra släktingar inte kan hittas.

Jag är oerhört allvarligt oroad över Sydsudans framtid på grund av försämrad säkerhet och den humanitära katastrofsituationen som ökar.

Behoven kan skilja sig mycket

För både barnens, kvinnornas och männens skull vill Loparimoi förändra landets framtid.

Act Svenska kyrkan delar Loparimois oro och vi är partner till den Sydsudanesiska organisation där Loparimoi arbetar.

-Vi når en jättestor befolkning som har många olika behov. Det är en enorm utmaning att försöka möta allihop eftersom behoven kan skilja sig så mycket mellan olika grupper och områden. Det handlar om matsäkerhet, jordbruksstöd, fredsarbete, yrkesutbildning för flickor som slutat skolan eller hjälp att komma tillbaka till skolan, mensskydd och mycket mer.

-Just nu finns en önskan från människorna i exempelvis områden som Lotak, att vi ska bygga en internatskola som ska föra samman unga från stridande befolkningsgrupper vilket kan minska antalet konflikter, upprustning och boskapsstölder.

Nya möjligheter och viktiga resultat

Loparimoi är ödmjuk inför svårigheterna i sitt arbete men han ser också många viktiga resultat.

-Genom utbildning om fredsarbete, möten och workshops både inom och mellan grupper om försoningsprocesser, fortsatt arbete med att väcka medvetenhet och kunskap om genusrättvisa och jämställdhet, om farorna med könsrelaterat våld, har sammandrabbningar minskat i våra områden. Förutom en uppgång nu under pandemin då våld i hemmen kraftigt ökade igen.

-Genom att utbilda jordbrukare i matsäkerhet och näringslära har en del av skördarna ökat och fler olika grödor sås. Avkastningen från försäljning har också till viss del ökat. Människor får det lite bättre än innan. Undernäringen av barnen just här har minskat men den torraste perioden från maj till juli är fortfarande en väldig risk.

Det finns kraft i hoppet

Utöver våldet, ojämställdheten och andra orättvisor som drabbar befolkningen är Loparimoi mycket oroad över klimatförändringarna och effekterna från pandemin.

-Sydsudan genomgår just nu en avskogning som går i vansinnig takt. Människor vill ha kol att sälja för eldning och träd för att bygga hus. Landet riskerar att bli en öken. Våldet i hemmen och mellan olika etniska grupper och stammar har ökat under pandemin och fler rapporter inkommer om kvinnor och barn som slaktas.

Men Loparimoi överger inte sina medmänniskor och han vill införliva hopp!

– Att arbeta tillsammans med kyrkor är jätteviktigt! Ni kan nå fram till människor med budskap om hopp, försoning och förlåtelse, ni förespråkar positiv attityd och dialog och vi delar önskan om att öka medmänniskors motståndskraft, säkerhet och trygghet. Vi gör det genom att göra dem själva delaktiga i processen och ta tillvara på människor egen kraft.

FRED OCH DEMOKRATI

Möt våra changemakers

Människorna som kan den lokala kontexten, som själva driver och skapar förändring. När människor har makten att förändra sina liv och sina samhällen skapas förutsättningar för en rättvis värld. I Act Svenska kyrkans nätverk finns många changemakers, både runt om i världen och hemma i Sverige.